Gå till innehåll

Forskning

Ett klick på Avvisa lämnar ofta spårningscookies kvar: här är siffrorna

GDPR Privacy Monitor Research · 2026-04-11 · 6 min läsning

Rättad 2026-10-21: Vi har mätt om den här studien utifrån de sparade skanningsresultaten. Den ursprungliga versionen räknade 6 446 avvisningstester som inte kunde verifieras som misslyckanden och redovisade en felfrekvens på 80,4 %; den här versionen redovisar resultaten för de 22 445 entydiga testerna och rättar siffrorna för spårningstjänster och respawn. Metodbeskrivningen förklarar definitionerna.

Varje cookie-banderoll gör samma implicita löfte: klicka "Avvisa" och spårningen upphör. Banderollen försvinner och du surfar i fred. Det är överenskommelsen som samtyckesmodellen bygger på -- idén att användare har ett meningsfullt, verkställbart val.

Vi testade det löftet på 28 891 EU-webbplatser. På 22 445 av dem gav testet ett tydligt resultat, och på nästan hälften av dessa (48,3 %) är löftet brutet: icke-nödvändiga cookies finns kvar efter att användaren uttryckligen klickar avvisa. Annonspixlar fortsätter att avfyras. Och på 1 743 webbplatser återvänder cookies som avvisningen initialt rensade vid nästa sidladdning -- ett mönster vi kallar samtyckes-respawn.

Detta är inte ett marginellt resultat om några felkonfigurerade webbplatser. Det pekar på ett systemiskt problem i den mekanism som hundratals miljoner EU-invånare förlitar sig på för sina integritetsrättigheter.

Vad "Avvisa" ska göra -- juridiskt

Det rättsliga ramverket är tydligt. Enligt artikel 5.3 i ePrivacy-direktivet kräver lagring eller åtkomst av information på en användares terminalutrustning förhandssamtycke, med ett snävt undantag för cookies som är strikt nödvändiga för en tjänst användaren uttryckligen har begärt. GDPR artikel 7.3 tillägger att återtagande av samtycke måste vara lika enkelt som att ge det, och att den registeransvarige måste agera på återtagandet.

EDPB:s riktlinjer 05/2020 om samtycke enligt GDPR specificerar vad detta innebär för avvisningsknappar: om en webbplats erbjuder alternativet "Acceptera alla" måste den även erbjuda ett lika framträdande och lika tillgängligt alternativ att vägra. Och den vägran måste vara effektiv -- den måste faktiskt förhindra den behandling som samtycket skulle ha godkänt.

EU-domstolen förstärkte detta i Planet49 (C-673/17): samtycke kräver en tydlig bekräftande handling, och förbockade kryssrutor utgör inte giltigt samtycke. Den logiska följdsatsen är att en vägran -- en uttrycklig negativ handling -- måste respekteras lika definitivt som ett godkännande. Om att klicka "Acceptera" aktiverar spårning måste att klicka "Avvisa" stänga av den. Inte delvis. Inte tillfälligt. Fullständigt och bestående.

Det är vad lagen säger. Våra data visar vad som faktiskt händer.

Hur vi testar avvisningsflödet

Vårt avvisningsflödestest är utformat för att ligga så nära som möjligt den upplevelse en verklig människa har när de klickar avvisa, med tillägg av omfattande instrumentering. Här är processen steg för steg:

Steg 1: Ren webbläsarsession. Scannern startar en ren Chromium-instans -- inga cookies, inget lokalt lagringsutrymme, inga cachade resurser, ingen surfhistorik. Detta är en genuin förstagångsbesökare utan något tidigare samtyckestillstånd. Steg 2: Navigera och registrera tillståndet före samtycke. Scannern laddar mål-URL:en och väntar på att sidan stabiliseras. Före all interaktion registrerar den varje cookie i webbläsaren, varje nätverksförfrågan som gjorts och varje tredjepartsdomän som kontaktats. Detta är baslinjen före samtycke -- vad webbplatsen gör innan användaren har någon möjlighet att göra ett val. Steg 3: Detektera samtyckesbannern. Med hjälp av vårt detekteringsbibliotek som täcker 45 kända CMP:er och generiska heuristiker identifierar scannern samtyckesmekanismen och lokaliserar avvisningsknappen. Detta steg använder ett skiktat tillvägagångssätt: först kontrolleras kända CMP-skriptsignaturer och deras associerade DOM-strukturer, därefter fallback till generisk detektering av fasta eller klibbiga element med samtyckesrelaterad text och knappetiketter som "Avvisa alla", "Neka", "Vägra" eller motsvarande översättningar. Steg 4: Klicka avvisa. Scannern klickar på avvisningsknappen och väntar på att sidan stabiliseras. "Stabiliseras" innebär att vänta på att pågående nätverksförfrågningar slutförs, DOM-mutationer upphör och eventuella animationer eller övergångar avslutas. Vi använder generösa tidsgränser för att undvika falskt positiva från långsamma CMP-implementeringar. Steg 5: Ögonblicksbild efter avvisning. Scannern registrerar det fullständiga tillståndet igen: alla cookies, all nätverksaktivitet, alla tredjepartsdomäner. Denna ögonblicksbild jämförs med baslinjen före samtycke för att avgöra vad som ändrades. Steg 6: Ladda om och kontrollera för respawn. Scannern laddar om sidan och väntar på att den stabiliseras igen. Den tar sedan en sista ögonblicksbild. Detta steg är kritiskt: det avslöjar om avvisningen är bestående (respekteras över sidladdningar) eller om cookies och spårning återaktiveras när sidan laddas på nytt. Om cookies som togs bort i steg 5 återuppstår i steg 6 är det samtyckes-respawn.

Varje steg producerar tidsstämplad arkivbevisning: fullständiga cookie-inventarier med namn, värden, domäner, utgångsdata och flaggor; kompletta nätverksförfrågeloggar med URL:er, metoder, svarskoder och tidsdata; samt helsidesskärmdumpar. Denna beviskedja gör det möjligt att verifiera och ifrågasätta varje enskilt resultat.

Resultaten: nästan hälften behåller cookies

Vi hittade och klickade på en avvisningsknapp på 28 891 webbplatser. På 6 446 av dem (22,3 %) var resultatet inte entydigt, till exempel för att sidan inte kunde laddas om och verifieras, så vi utesluter dem. Av de återstående 22 445 entydiga testerna:

  • 5 650 (25,2 %) godkända. Efter att ha klickat avvisa togs icke-nödvändiga cookies bort, spårningsförfrågningar stoppades och avvisningen bestod över sidladdningar.
  • 16 795 (74,8 %) underkända. Icke-nödvändiga cookies låg kvar, eller förfrågningar till spårningstjänster fortsatte, efter att användaren uttryckligen klickat avvisa. Siffran omfattar även förfrågningar som kan vara "cookieless pings" från Google Consent Mode (se reservationen nedan).

Misslyckandena är inte enhetliga. De faller i distinkta kategorier som överlappar -- en enskild webbplats kan uppvisa flera feltyper samtidigt.

Kvardröjande cookies: 10 848 webbplatser

På 10 848 webbplatser (48,3 % av de entydiga testerna) kvarstod icke-nödvändiga cookies i webbläsaren efter att avvisningsflödet slutförts. Dessa är cookies klassificerade som analys-, marknadsförings- eller spårningsrelaterade som borde ha tagits bort eller förhindrats från att sättas efter en avvisning.

De vanligaste kvardröjande cookies tillhör Google Analytics (`_ga`, `_gid`, `_gat`), Meta/Facebook (`_fbp`, `fr`) och olika annonsplattformar. I många fall tar CMP:n framgångsrikt bort vissa cookies men missar andra -- vilket tyder på ofullständig integration mellan samtyckeshanteringsplattformen och webbplatsens fullständiga uppsättning tredjepartsskript.

Närvaron av dessa cookies efter avvisning är inte bara ett estetiskt problem. Var och en är en bestående identifierare som kopplar användarens nuvarande session till tidigare och framtida besök. `_ga`-cookien är till exempel en unik klientidentifierare som Google Analytics använder för att bygga en longitudinell profil av användarens beteende över sessioner. Om den kvarstår efter avvisning fortsätter användarens surfning att spåras och aggregeras oavsett deras uttryckliga vägran.

Kvardröjande spårningstjänster: 15 662 webbplatser

På 15 662 webbplatser (69,8 % av de entydiga testerna) förblev spårningstjänster aktiva efter avvisning -- vilket innebar att webbläsaren fortsatte att göra förfrågningar till kända spårningsdomäner även efter att användaren klickat avvisa.

Detta är en distinkt feltyp från cookie-kvardröjande. En spårningstjänst kan vara aktiv utan att sätta en cookie: pixelförfrågningar, beacon-anrop och skriptladdningar överför alla information (minst användarens IP-adress, hänvisningssidan och tidsdata) till tredjepartsservrar oavsett om en cookie lagras. Detta kallas ibland "cookielös spårning" och blir allt vanligare när webbläsare skärper restriktionerna för tredjepartscookies. En reservation: på 2 341 webbplatser var den enda signalen en förfrågan till Google Analytics eller Google Ads, vilket kan vara en "cookieless ping" från Google Consent Mode som vissa läsare inte skulle räkna som spårning.

Gapet mellan cookie-siffran (10 848) och spårningssiffran (15 662) är signifikant. På 5 947 webbplatser lyckades avvisningen rensa cookies men misslyckades med att förhindra spårningsförfrågningar från att fortsätta. CMP:n hanterade cookie-rensning men blockerade inte skripten som genererar spårningstrafik. Detta pekar på ett vanligt arkitekturproblem: CMP:n är konfigurerad att hantera cookies (ta bort dem vid avvisning, förhindra dem vid laddning) men inte att hantera skriptkörning.

Samtyckes-respawn: 1 743 webbplatser, 5 226 cookies

Samtyckes-respawn är det mest oroande mönstret vi identifierade. På 1 743 webbplatser återuppstod cookies som framgångsrikt togs bort av avvisningen efter att sidan laddades om. Över dessa webbplatser uppvisade 5 226 individuella cookies detta respawn-beteende.

Samtyckes-respawn är inte en bugg i en enskild CMP eller en konfiguration. Det är ett strukturellt problem i hur samtycke implementeras över webbstacken.

Hur en cookie återvänder efter borttagning. När en användare klickar avvisa gör en korrekt konfigurerad CMP två saker: den tar bort befintliga icke-nödvändiga cookies (genom att sätta deras utgång till ett tidigare datum) och uppdaterar en samtyckespost (vanligtvis en cookie i sig, eller en localStorage-post) som talar om för CMP:ns blockeringslogik att förhindra icke-nödvändiga skript från att köras vid framtida sidladdningar. Om båda dessa fungerar är användaren ren: inga spårningscookies, inga spårningsskript.

Samtyckes-respawn sker när borttagningen lyckas men blockeringen misslyckas. Det vanligaste scenariot:

1. CMP:n tar bort `_ga`-cookien när användaren klickar avvisa.

2. CMP:n sätter en samtyckesstatuscookie som registrerar att användaren har vägrat analys.

3. Vid nästa sidladdning läser CMP:n sitt samtyckestillstånd och vet att användaren vägrade.

4. Men: Google Analytics-skripttaggen är inbäddad direkt i sidmallen (utanför tagghanteraren) eller laddas av en tagghanterarregel som inte kontrollerar samtyckestillstånd.

5. GA-skriptet laddas, ser ingen `_ga`-cookie och skapar en ny.

6. Användarens avvisningsbeslut har åsidosatts.

Variationer på detta mönster inkluderar: tredjepartsskript laddade via hårdkodade `<script>`-taggar som CMP:n inte kontrollerar, serverbaserade `Set-Cookie`-huvuden som skickas oavsett klientsidans samtyckestillstånd, och annonsskript som avfyras vid varje sidladdning oavsett vad samtyckes-API:et returnerar.

De rättsliga implikationerna är allvarliga. Samtyckes-respawn innebär att webbplatsen inte bara misslyckas med att implementera avvisning -- den aktivt gör ogjort användarens uttryckliga vägran. Enligt GDPR artikel 7.3 måste den registeransvarige säkerställa att återtagande av samtycke är effektivt. Ett system som tar bort cookies vid avvisning men tillåter dem att omedelbart återskapas uppfyller inte denna standard. Oavsett om orsaken är teknisk försummelse eller medveten design är användarens rättigheter lika kränkta.

CMP-problemet: Vems är felet?

En uppenbar fråga: är detta CMP:ns fel eller webbplatsoperatörens?

Svaret är i de flesta fall båda -- men framför allt webbplatsoperatörens. Stora CMP:er som Cookiebot, OneTrust och Usercentrics tillhandahåller mekanismer för att blockera skript före samtycke och ta bort cookies vid avvisning. Men dessa mekanismer fungerar bara om varje icke-nödvändigt skript på webbplatsen dirigeras genom CMP:ns blockeringslogik. I praktiken kräver detta disciplinerad tagghantering: varje skript måste kategoriseras, varje tagghanterarregel måste kontrollera samtyckestillstånd, och ingen spårningskod bör bäddas in direkt i sidmallen utanför CMP:ns kontroll.

Verkligheten på de flesta webbplatser är rörigare. Marknadsteam lägger till spårningspixlar direkt på webbplatsen. Utvecklare bäddar in analysskript under testning och glömmer att dirigera dem genom CMP:n. Tredjepartsintegrationer laddar sina egna underresurser som CMP:n inte känner till. Resultatet är en samtyckesmekanism som kontrollerar viss spårning men inte all -- en partiell barriär som ser komplett ut från CMP:ns instrumentpanel men läcker från webbläsarens perspektiv.

Det är också därför 11,9 % Consent Mode-avvikelsen spelar roll. På dessa webbplatser rapporterar CMP:n till Googles API att samtycke nekades, men webbläsaren gör fortfarande spårningsförfrågningar. CMP:n tror att den har gjort sitt jobb. Googles system tror att samtycke nekades. Men det faktiska nätverksbeteendet berättar en annan historia. Dessa avvikelser är osynliga för alla som tittar på instrumentpaneler eller samtyckesloggar. De är bara synliga när man observerar vad webbläsaren faktiskt gör -- vilket är exakt vad vår scanner gör och vad tillsynsmyndigheter alltmer granskar.

Hur ett fungerande avvisningsflöde ser ut

Som kontrast, här är vad ett korrekt implementerat avvisningsflöde producerar:

1. Före samtycke: Sidan laddas. Inga icke-nödvändiga cookies sätts. Inga spårningsförfrågningar görs. Tredjepartsskript blockeras av CMP:ns standardtillstånd.

2. Avvisning klickad: CMP:n registrerar vägran och signalerar alla kontrollerade skript. Banderollen försvinner.

3. Tillstånd efter avvisning: Bara nödvändiga cookies kvarstår (sessionsidentifierare, samtyckesstatuscookien själv). Inga spårningsdomäner kontaktas. Sidan är fullt funktionell utan icke-nödvändiga skript.

4. Efter omladdning: CMP:ns samtyckesstatuscookie läses. Den säger "avvisad." Icke-nödvändiga skript förblir blockerade. Inga spårningscookies dyker upp. Tillståndet är identiskt med efter avvisning.

Detta är uppnåbart med vilken stor CMP som helst. Det kräver att varje icke-nödvändigt skript hanteras genom CMP:ns blockeringsmekanism, att ingen spårningskod laddas utanför tagghanteraren, och att serversidans svar respekterar klientsidans samtyckestillstånd. Det är inte tekniskt svårt. Det är operativt disciplinerat.

De 25,2 % av de entydigt testade webbplatserna som klarar vårt avvisningsflödestest bevisar att det kan göras. De 48,3 % som fortfarande behåller icke-nödvändiga cookies efter avvisandet visar att många organisationer inte har gjort arbetet för att få det att fungera.

Hur du testar din egen webbplats

Du behöver inte automatiserade skanningsverktyg för att utföra ett grundläggande avvisningsflödestest. Här är en manuell process som vem som helst kan följa:

1. Öppna din webbplats i ett privat/inkognito-fönster. Detta ger dig ett rent webbläsartillstånd utan lagrade cookies eller samtyckesregistreringar. 2. Öppna utvecklarverktyg innan sidan laddas. I Chrome: F12, sedan fliken "Application" för cookies och fliken "Network" för förfrågningar. Säkerställ att nätverksloggen registrerar från början. 3. Navigera till din webbplats. Bevaka vad som dyker upp i cookie-panelen och nätverksloggen innan du interagerar med något. Notera eventuella cookies från analys- eller annonsdomäner. Notera förfrågningar till tredjepartsspårningstjänster. 4. Klicka på avvisningsknappen. Kontrollera cookie-panelen igen. Icke-nödvändiga cookies ska försvinna. Kontrollera nätverksloggen: spårningsförfrågningar ska upphöra. 5. Ladda om sidan. Kontrollera cookies igen. Om cookies som försvann i steg 4 är tillbaka har du samtyckes-respawn. Kontrollera nätverksloggen: om spårningsförfrågningar återupptas vid omladdning är din blockering inte bestående. 6. Navigera till en annan sida på din webbplats. Upprepa kontrollerna. Avvisning av samtycke måste bestå över sidnavigering, inte bara på den initiala sidan.

Om något av dessa steg avslöjar kvardröjande spårning är grundorsaken nästan alltid en av tre saker: skript laddade utanför tagghanteraren, tagghanterarregler som inte kontrollerar samtyckestillstånd, eller tredjepartsskript som ignorerar samtyckessignalen. Lösningen är att dirigera alla icke-nödvändiga skript genom din CMP:s blockeringsmekanism och verifiera att inga kringgår den.

Rekommendationer för webbplatsägare

Baserat på vår analys av 28 891 avvisningsflöden presenterar vi här fem konkreta steg för att åtgärda de vanligaste misslyckandena:

1. Granska varje skript på din webbplats. Använd din webbläsares utvecklarverktyg eller ett verktyg som Google Tag Managers förhandsgranskning för att identifiera varje skript som laddas på dina sidor. För vart och ett, avgör om det är nödvändigt (strikt nödvändigt för den tjänst användaren begärde) eller icke-nödvändigt (analys, marknadsföring, annonsering, sociala medier). Varje icke-nödvändigt skript måste hanteras av din CMP. 2. Testa avvisningsflödet själv, regelbundet. Förlita dig inte på din CMP:s instrumentpanel. Öppna ett inkognito-fönster och gå igenom processen som beskrivs ovan. Gör detta efter varje ändring av dina webbplatsskript, tagghanterarkonfiguration eller CMP-inställningar. Automatisera det om möjligt. 3. Eliminera hårdkodade spårningsskript. Om någon analys- eller annonseringskod är inbäddad direkt i dina HTML-mallar (inte laddad genom din tagghanterare), flytta den till tagghanteraren och tilldela den lämplig samtyckeskategori. Hårdkodade skript är den enskilt vanligaste orsaken till avvisningsflödesmisslyckande. 4. Verifiera serversidens beteende. Om din server sätter cookies via HTTP-huvuden (Set-Cookie) sätts dessa cookies innan någon klientsides samtyckeslogik körs. Säkerställ att din server inte sätter icke-nödvändiga cookies i sina svarshuvuden. Detta är särskilt vanligt med serversides analys, A/B-testplattformar och CDN-nivå-spårning. 5. Övervaka specifikt för samtyckes-respawn. Efter att ha implementerat avvisning, testa inte bara det omedelbara tillståndet efter avvisning utan även tillståndet efter omladdning, efter navigering och efter en fördröjning. Samtyckes-respawn är osynlig vid enögonblickstestning -- du fångar den bara genom att observera webbplatsen över flera sidladdningar.

Relaterade guider

Om ditt eget test visar cookies eller spårning efter Avvisa förklarar de här guiderna de vanligaste orsakerna och lösningarna:

Den större frågan

Felfrekvensen i avvisningsflödet väcker en fråga som går bortom enskild webbplatsefterlevnad: fungerar samtyckesmodellen?

Det teoretiska ramverket är sunt. Användare bör kunna acceptera eller vägra spårning, och deras val bör respekteras. Men när nästan hälften av de entydigt testade avvisningsknapparna lämnar icke-nödvändiga cookies kvar, misslyckas ramverket i praktiken. Användare som går ur sin väg för att klicka avvisa -- som aktivt utövar sina integritetsrättigheter -- är inte meningsfullt skyddade genom att göra det. På en stor del av EU:s webb är avvisningsknappen en placebo.

Detta är främst inte ett juridiskt problem (lagen är tydlig) eller ett tekniskt problem (fungerande implementeringar finns). Det är ett tillsyns- och ansvarsproblem. Tills avvisningsflödestestning blir en standarddel av regulatoriska granskningar, och tills icke-fungerande avvisningsknappar bär samma tillsynskonsekvenser som saknade samtyckesbanderoller, förblir det ekonomiska incitamentet att fixa dem för lågt.

Under tiden faller bördan på webbplatsoperatörer som tar efterlevnad på allvar att gå bortom att installera en CMP och faktiskt verifiera att den fungerar. Datan visar att enbart installation inte är tillräckligt.


Testa din avvisningsknapp. Kör en gratis skanning på gdprprivacymonitor.eu för att se om ditt avvisningsflöde faktiskt stoppar spårning -- eller om dina besökares vägran tyst ignoreras.

Kontrollera din webbplats

Kör en gratis GDPR-efterlevnadsskanning - ingen registrering krävs.

Skanna din webbplats gratis